Kingston 8 veckor

Hej alla våra vänner! Så då har det gått fyra dagar sedan den lilla sparveln kom till oss. Man kan väl säga att helgen till största del har bestått av att torka kiss och bajs. Ja, det är ialf så det känns. Men det är ju trots allt med glädje (nåja, lite överdrivet kanske *skratt*) som man gör det. Hur som helst så har det funkat jättebra tycker vi. Äldsta katten (hona) bryr sej inte, tycker väl typ att -"Kan ni inte ta å sluta med att plocka hem fler (o)djur nu"....haha... Medans den lille, en hane på 9 mån gärna vill men inte riktigt vågar leka med honom. Vovven däremot är väldigt glad för katterna och hoppar volter och försöker sej på ngr ynkliga skall när de inte vill leka med honom. Han är väldigt duktig på att göra ifrån sej ute. Och så älskar han att leka i snödrivorna, det vill säga de få vi har här nere i sydvästra skåne. Denna vecka jobbar Patrik kväll så det är mestadels jag som får ta honom. Han skall ju ut varannan timme och efter mat, lek och när han sovit. Med andra ord - ständigt! Det är som att ha en liten bebis härhemma. Innan vi hämtade hem honom "valpsäkrade" jag lägenheten och tyckte att jag gjort ett jädrans bra jobb, men nog tusan hittar han sladdar, papper och annat att tugga på!? Kliar väl i de små bissingarna (tänder på skånska;)) Han har den fula ovanan att tugga på mattorn, så det blir en hel del "Neeej!" och "Fyyy!!" Det är ialf skönt att Elias är så stor att han kan hjälpa till. Vi har dock förklarat för honom att om han ser att King kissat får han inte bara låsas som han inte sett det och bara gå förbi. Den pennan har han dragit mååånga ggr redan kan jag säga.... Så nu är vi nästan den svenska steriotypen av en Svenssonfamilj. Ingen villa, med dock barn, Volvo och vovve (och då inte vilken som helst utan en schäfer som det ju förr skulle vara:) Ja, och så heter vi ju då Olsson i efternamn. Fför jävla tradigt kan jag säga, känner ju sej inte det minsta orginell, fast det får väl min personlighet stå för...Hahaha*